Buss 160 (Valet)

Vers:
När jag går upp tidigt på morgonen och tittar ut genom mitt fönster ser jag dom
Då står dom och köar ute i mörkret utanför jag tror inte dom vill
Så klär jag på mig äter frukost rakar bort mitt nya fina skägg
Så går jag ut till dom och ställer mig och väntar där jag med
Röst1:
Och Gubben Svensson han minns hur det var en gång när han stod och väntade där med

Nu ser jag bussen bakom hörnet
Nu så kommer den snart hit
När bussen är framme så stannar den inte för den är full med folk förstås
Så vi står och blir sura tycker livet är pest och alla börjar hata busschauffören
Röst1:
Och Gubben Svensson han vill så gärna följa med ändå och slippa supa varje dag

Vers:
Då kommer bussen och vi får äntligen gå in och trängas ihop
Och dom som sitter dom ska givetvis av först och trampa på min sko
Vi åker förbi en busshållplats för här är fullt här ska ingen komma in
Så ler vi skadeglatt åt dom som får stå kvar och vänta lite till
Röst2:
Och Konstnärinnan Ovanpå hon står och skrattar åt oss folk som åker till jobbet varje dag

Nu ser jag slutet över krönet
Slutstationen för vår tripp
Bussen stannar och jag går av och andas ut nu är det slut
Nu är jag vid Gullmarsplan men ändå har jag halva resan kvar
Röst2:
Och Konstnärinnan Ovanpå hon har redan glömt bort oss hon gör skulpturer utav plast

Vers:
Jag kliver in i en tunnelbanevagn på gröna linjen in mot stan
och här står du och jag och han och hon ja vi som åker här var dag
Det är så varmt och trångt och nio stationer till innan jag ska av
när mina tankar för till mörkret och in i tunnlar bort och iväg
Röst1 (samtidigt som Röst2):
Och Gubben Svensson han minns hur det var en gång när han åkte till jobbet varje dag
Röst2 (samtidigt som Röst1):
Och Konstnärinnan Ovanpå hon står och drömmer för sig själv om rikedom och kändisskap

Ibland så vill jag hoppa av
Ibland så vill jag stanna kvar
Solo:
Ibland så vill jag hoppa av
Ibland så vill jag stanna kvar